Den danska regeringen väljer en annan väg än den svenska och skärper de långsiktiga klimatmålen så att landet ska lagra in mer växthusgaser än det släpper ut senast 2050. Det tidigare målet låg på 100 procent. Alltså att landet inte skulle bidra med några nettoutsläpp alls. Men nu tar regeringen en steg till och ämnar att sätta det nya målet till 110 procent, alltså ett minusutsläpp varje år.
Den danska motsvarigheten till klimatrådet har gjort en analys och menar att målet med nettominusutsläpp är fullt realistiskt. Redan med idag kända metoder kan 90 procent minskning uppnås. Teknikutveckling och beteendeförändringar kommer kunna lösa resten menar rådet.
En viktig åtgärd är att återplantera skog på stora arealer. 30 procent av landets yta ska bevaras eller återställas för naturområden, samma mål som EU har satt upp för hela unionen.
Detta kan uppnås utan minskad jordbruksproduktion – tvärt om räknar rådet med en ökad livsmedelstillverkning i landet genom en övergång från djurhållning till vegetariska råvaror.
Bland de viktigaste teknikerna i analysen är lagring av kol i biokol, ammoniak som grönt bränsle inom sjöfarten, metanreducerande fodertillsatser för kor, bioraffinering av gräs för protein och inte minst avskiljning av CO2 direkt från luften.
Danmark är en jordbruksland och utsläppen därifrån är svåra att helt eliminera. I alla granskade scenarier kommer det fortfarande att finnas utsläpp kvar 2050 och jordbruket kommer att stå för 80-90 procent av detta.
Om de totala nettoutsläppen ska bli helt noll krävs betydande negativa utsläpp för att kompensera klimatpåverkan från just jordbruket. Negativa utsläpp ska komma från återplanterad skog, biokolinlagring och avskiljning från atmosfären.
Orörd skog kan ta upp och lagra stora mängder kol utan större investeringar i teknik och infrastruktur och att blöta låglänta jordar kan stoppa utsläppen och ge plats åt mer natur.
Danmark ska slutar importera biomassa för energiändamål och producerar istället gröna bränslen själv för att täcka behoven hos den internationella sjöfarts- och flygindustrin som tankar i Danmark.
Sammantaget är Danmark en importör av energi. Men år 2050 visar analysens scenarier att det finns potential för ett betydande danskt produktionsöverskott av energi, om Danmarks planer på att exploatera Nordsjöns vindresurser blir verklighet.
Avskiljning av CO2 från luften (direct air capture – DAC) har i teorin stor potential att lindra bristen på biogent kol och bidra till negativa utsläpp. DAC är dock fortfarande en omogen teknologi som kan visa sig vara dyr och mycket svår att skala till de dimensioner som krävs. Det är därför riskabelt att satsa enbart på DAC.
Danskarna ska också förmås att flyga mer sällan och elektrifiering av transporter och produktion ska genomföras.
Klimatrådet understryker att åtgärderna blir omfattande och at de kräver en ihärdig och långsiktig politisk satsning som måste inledas nu.
